NanoVarme Sverige AB
energideklaration uppvärmning14 min läsning

Energideklaration och uppvärmning: så läser du värmedelen

Så redovisar energideklarationen uppvärmning och värmesystem enligt reglerna från 1 oktober 2026, och hur du gör rekommendationerna till ett bättre värmeval.

Av NanoVarme

Energideklaration och uppvärmning: så läser du värmedelen

Energideklaration och uppvärmning: så läser du värmedelen

Fastighetsägare granskar en energideklaration vid köksbordet

I en energideklaration är uppvärmningen oftast den största posten. Där står hur mycket köpt energi som går till att värma byggnaden och tappvarmvattnet, vilket värmesystem som finns och vilka åtgärder energiexperten anser lönar sig. Sedan nya regler började gälla den 1 oktober 2026 anges byggnadens prestanda som ett energiprestandatal, och en ny sammanfattning lyfter fram de lönsamma åtgärderna. För fastighetsägare, installatörer och byggföretag är deklarationen därför mer än ett papper som krävs vid försäljning. Den är ett underlag för att välja värmesystem. När värmedelen pekar på förbättringar ger ett kompakt, underhållsfritt system med separata kretsar för golvvärme och tappvarmvatten, som kan kombineras med solel, ett genomförbart svar. Här är Nanovarmes elektriska värmemoduler på 4–12 kW ett konkret alternativ.

Nanovarme
Se en kompakt värmelösning för fastigheter
Nanovarmes AT-Modul har separata temperaturkretsar för golvvärme och tappvatten och kan kombineras med solpaneler.

Kort sagt

  • Energideklarationen redovisar energi för uppvärmning, tappvarmvatten, komfortkyla och viss övrig byggnadsenergi, som ventilation och fast belysning i allmänna utrymmen. Hushållsel och hissar ingår inte.
  • Från den 1 oktober 2026 anges prestandan som ett energiprestandatal (E-tal) i kWh/m² och år. Det går inte att jämföra med det tidigare primärenergitalet.
  • Deklarationen ska beskriva värmesystemet, om det kan reagera på externa signaler och om den vattenburna värmedistributionen kan fungera vid lägre temperaturer.
  • Rekommendationerna ska vara kostnadseffektiva, tekniskt genomförbara och ange uppskattad energibesparing. De är en bra utgångspunkt för valet av nytt värmesystem.
  • Egenproducerad solel som används till uppvärmning räknas inte som köpt energi. Därför är värmesystem som kan drivas med solel intressanta för den som vill förbättra värmedelen.

Innehållsförteckning

Vad energideklarationen säger om uppvärmning

Enligt Boverkets beskrivning av deklarationens innehåll redovisas energianvändningen för uppvärmning, komfortkyla, tappvarmvatten och den övriga byggnadsenergi som ingår i energiprestandan. Exempel på övrig energi är fläktmotorer i ventilationen och fast installerad belysning i allmänna utrymmen och driftsutrymmen. Energi till exempelvis hissar ingår inte. Gränsdragningen avgör vad som påverkar byggnadens siffra och vad som räknas som verksamhetens eller hushållets förbrukning.

Uppvärmning, tappvarmvatten och övrig energi

Uppvärmning och tappvarmvatten redovisas som separata poster. I Boverkets föreskrifter om energimätning i byggnader (BFS 2020:3) definieras byggnadens energianvändning som köpt energi för uppvärmning, komfortkyla, tappvarmvatten och fastighetsenergi. Fastighetsel är den elbaserade delen av fastighetsenergin. Uppdelningen visar hur stor del av byggnadens energi som går till rumsvärme respektive varmvatten. I flerbostadshus, hotell, vårdlokaler och liknande är varmvattnet ofta en betydande post, och då bör man se det som en egen dimensioneringsfråga och inte som ett tillägg till rumsvärmen.

Enligt Boverkets beräkningsvägledning används begreppet fastighetsenergi inte längre i de nya föreskrifterna. Utöver uppvärmning, komfortkyla och tappvarmvatten räknas energi till ventilation, fast installerad belysning i allmänna utrymmen och driftsutrymmen samt styr- och reglersystem in. Avsikten är en tydligare gräns mot verksamhets- och hushållsenergi.

Normalårskorrigering av värmeposten

Uppvärmningsenergin beror på hur kallt året var, så den normalårskorrigeras. Enligt Boverkets konsoliderade föreskrifter (BFS 2007:4) tas ett energiindex fram ur förhållandet mellan årets graddagar och normalårets. Energin för uppvärmning divideras sedan med detta index. Därefter läggs energin för varmvatten, komfortkyla och övrig byggnadsenergi till. Följden är att en mild vinter inte ger en bättre deklaration och en sträng vinter inte en sämre. Det som påverkar siffran är byggnadens och värmesystemets verkliga egenskaper.

Det som inte räknas

Enligt Boverkets beräkningsvägledning ska energi till värmekablar i hängrännor och till hissar inte räknas med. Faktorer som saknar samband med byggnadens energitekniska egenskaper, till exempel elbilsladdning eller antalet boende, ska inte heller påverka talet. Däremot ska alla tekniska lösningar som förbättrar energieffektiviteten synas i E-talet. Ett effektivare och bättre reglerat värmesystem får alltså genomslag i deklarationen.

Energiprestandatalet ersätter primärenergitalet

Den största förändringen 2026 är måttet. Enligt Boverkets pressmeddelande om de nya kraven gäller nya föreskrifter om energideklarationer från den 1 oktober 2026, utan övergångsbestämmelser. Energiprestandan anges som energiprestandatal i stället för primärenergital. Offentligt ägda byggnader som tidigare inte behövde någon deklaration har fram till den 1 juli 2028 på sig.

Enligt Boverkets sida för energiexperter räknas energiprestandatalet i kWh/m² och år och bygger normalt på uppmätt energianvändning. Beräknade värden krävs bland annat för vissa nya byggnader och för byggnader som säljs innan de är två år gamla. Talet ska ta hänsyn till installationerna för uppvärmning, komfortkyla och tappvarmvatten samt till styr- och reglersystemen.

I praktiken innebär det följande:

  • Värmesystemets faktiska drift syns. Eftersom talet normalt bygger på uppmätt energi slår injustering, reglering och temperaturnivåer igenom direkt i siffran.
  • Gamla och nya deklarationer kan inte jämföras rakt av. Boverket anger uttryckligen att ett energiprestandatal inte kan jämföras med ett tidigare primärenergital. Den som jämför en deklaration från före oktober 2026 med en ny behöver därför jämföra åtgärder och energiposter, inte slutsiffror.
  • Styr- och reglersystem ingår. Ett värmesystem med separat styrda kretsar och fjärrstyrning passar bättre i den bedömning som föreskrifterna nu gör.

För nya och ombyggda bostadsbyggnader skärper Boverkets föreskrifter om energihushållning (BFS 2026:9) också kraven på installationerna. Systemen ska vara utformade och injusterade för god energieffektivitet med självreglerande rumstemperaturreglering, och bostadsbyggnader ska ha elektronisk övervakning med larm, optimering av energianvändningen och förmåga att reagera på externa signaler. Byggföretag som väljer värmesystem för nyproduktion bör därför planera styrningen samtidigt som själva värmekällan. Hur systemvalet görs i ett nytt projekt beskrivs i vår genomgång av uppvärmning för nyproduktion.

Så redovisas värmesystemet i deklarationen

Enligt Boverket ska energideklarationen innehålla uppgift om byggnadens värmesystem, om byggnaden kan reagera på externa signaler och om det vattenburna värmedistributionssystemet kan fungera vid lägre eller effektivare temperaturnivåer. De tre uppgifterna ger tillsammans en bild av hur framtidssäkert systemet är.

Uppgift i deklarationen Vad den beskriver Vad den betyder för fastighetsägaren
Byggnadens värmesystem Vilken värmekälla och vilken energibärare som används Det är utgångspunkten för rekommendationer om byte eller komplettering
Förmåga att reagera på externa signaler Om systemet kan styras utifrån, till exempel efter yttre förhållanden Det blir allt viktigare i nya regler och för klass A0
Lågtemperaturfunktion i vattenburet system Om radiatorer eller golvvärme fungerar vid lägre framledningstemperatur Det visar om distributionen klarar effektivare drift utan större ombyggnad
Energi för uppvärmning och tappvarmvatten Uppmätt, normalårskorrigerad köpt energi per post Det visar var den största besparingspotentialen finns

Den tredje raden förtjänar mest uppmärksamhet. Golvvärme arbetar med betydligt lägre temperaturer än tappvarmvatten, som måste hålla en högre temperatur. Ett system där båda värms med en och samma temperaturnivå får golvvärmekretsen att arbeta hetare än nödvändigt. Därför är ett värmesystem med två separata temperaturkretsar, en för golvvärmen och en för tappvarmvattnet, ett direkt svar på den fråga deklarationen ställer om effektivare temperaturnivåer.

För större fastigheter finns ytterligare ett dokument. Enligt Boverkets vägledning om inspektioner ska byggnader där uppvärmnings-, ventilations- och luftkonditioneringssystemen tillsammans har en installerad effekt över 70 kW inspekteras regelbundet. Inspektionen bedömer bland annat värmegeneratorns verkningsgrad och storlek i förhållande till uppvärmningsbehovet vid typisk dellast. Protokollet är separat från energideklarationen men kan tas fram vid samma besök. En korrekt dimensionerad värmekälla, eller flera mindre moduler som täcker behovet steg för steg, gör det lättare att visa god dellastfunktion.

Energiklass A–G och A0

Enligt Boverket klassas byggnader på en skala från A till G. A betyder låg och G hög energianvändning. Gränsvärdena beror på byggnadskategori, storlek och geografiskt läge, och en byggnad som uppfyller dagens nybyggnadskrav får klass B. Klassningen bygger på energiprestandatalet. Hur energiprestanda används för klassning och jämförelse mellan byggnader på andra marknader beskrivs i en genomgång av energieffektivitet i byggprojekt.

Klass A0 är reserverad för nollutsläppsbyggnader. Enligt Boverkets ändringsföreskrifter (BFS 2026:2) krävs bland annat en energiprestanda som motsvarar klass A, ingen förbränning av fossila bränslen på plats och system som kan reagera på externa signaler. Ett elektriskt värmesystem utan förbränning och utan skorsten uppfyller per definition kravet på att ingen fossil förbränning sker i byggnaden. Det är en av flera förutsättningar, och klassen avgörs av hela byggnadens energiprestanda.

Så läser du rekommendationerna om uppvärmning

Enligt Boverket ska deklarationen innehålla rekommendationer om kostnadseffektiva åtgärder när energiprestandan kan förbättras. Rekommendationerna ska vara relevanta för byggnaden och tekniskt genomförbara, kan gälla både klimatskärm och installationssystem och ska uppskatta energibesparingen. Deklarationen ska också ange hur kostnadseffektiviteten har beräknats och en kontaktpunkt för tekniskt stöd. Enligt Boverkets allmänna råd i BFS 2007:4 får experten ge generella råd anpassade till byggnadskategorin om det saknas kostnadseffektiva åtgärder.

Rekommendationer som gäller uppvärmningen bedöms bäst i fyra steg:

  1. Identifiera vilken post åtgärden påverkar. En rekommendation om rumsvärmen påverkar uppvärmningsposten och en om varmvattenberedning tappvarmvattenposten. Med de separata siffrorna i deklarationen går det att räkna på vilken andel av den köpta energin som berörs.
  2. Kontrollera antagandena bakom besparingen. Deklarationen ska redovisa hur kostnadseffektiviteten räknats fram. Jämför den antagna investeringen och livslängden med verkliga offerter. En lösning med lång förväntad livslängd och ingen löpande service ger en annan kalkyl än en som kräver återkommande underhåll.
  3. Räkna in installationen. Behov av skorsten, bygglov eller anmälan, borrning och stora ingrepp i byggnaden kostar pengar och tid. Vad som kräver tillstånd beskrivs i vår artikel om bygglov för värmesystem.
  4. Bedöm temperaturnivåerna. Om deklarationen visar att distributionssystemet klarar lägre temperaturer ger ett system med separat golvvärmekrets och varmvattenkrets störst nytta.

En bredare lista över energibesparande åtgärder i bostäder, från klimatskärm till installationer, finns i en genomgång av energibesparande uppgraderingar för bostaden. Den hjälper till att sätta värmeåtgärderna i relation till andra investeringar.

Enligt Stockholms stads delredovisning om energideklarationssystemet ska rekommendationerna också omfatta en bedömning av om värme-, ventilations- och varmvattensystemen är anpassade för drift vid effektivare temperaturinställningar. Värmesystemets temperaturstyrning är alltså ett uttalat bedömningsområde och inte en detalj.

Solel och uppvärmning i energideklarationen

Enligt Boverkets föreskrifter om energimätning (BFS 2020:3) räknas energi från sol, vind, mark, luft eller vatten som alstras på byggnaden eller tomten och används till uppvärmning, komfortkyla, tappvarmvatten och fastighetsenergi inte med i byggnadens köpta energi. Solel som produceras på taket och går till värmesystemet minskar därmed den energi som deklarationen redovisar för uppvärmning och varmvatten.

För värmeposten betyder det att solelen gör mest nytta när värmesystemet kan ta emot den direkt. Varmvattenberedning är ett bra exempel, eftersom den kan läggas till de timmar då solcellerna producerar. Den som vill öka den egenanvända andelen kan också komplettera med ett batteri till solcellerna så att dagens produktion kan användas när värmebehovet är som störst.

Nanovarmes moduler är kompatibla med solpaneler och, enligt företagets egen positionering, även med likström direkt från solceller. För fastighetsägare som redan har eller planerar solceller blir värmemodulen därmed en del av samma energisystem och inte en separat förbrukare.

Solel och uppvärmning i energideklarationen

Från deklaration till nytt värmesystem: arbetsgången

När deklarationen pekar på uppvärmningen följer projektet en tydlig ordning. Några steg ligger hos energiexperten och Boverket, andra hos leverantören av värmesystemet.

  1. Gå igenom deklarationen med fokus på energiposterna. Notera uppvärmning och tappvarmvatten var för sig, värmesystemets beskrivning och uppgiften om lågtemperaturfunktion. Här ser du var behovet finns.
  2. Bestäm effektbehovet. Effekten avgör vilken modul som passar. Nanovarmes sortiment omfattar moduler på 4–12 kW, och försäljningen sker efter rådgivning och dimensionering, så att modulstorleken utgår från byggnadens faktiska behov och inte från en standardstorlek.
  3. Planera kretsarna. Med två separata temperaturkretsar kan golvvärme och tappvarmvatten styras var för sig. Det är just den temperaturanpassning som deklarationens frågor gäller.
  4. Installera utan skorsten och tillstånd. Modulerna saknar rörliga delar och kräver varken skorsten eller tillstånd, vilket gör installationen enklare än för många traditionella system. Mer om detta finns i vår artikel om värmesystem utan tillstånd.
  5. Uppdatera deklarationen. Själva deklarationen upprättas av en certifierad energiexpert och registreras hos Boverket. Det steget sköts av energiexperten, inte av värmeleverantören. Efter ett byte av värmesystem kan ägaren låta experten uppdatera uppgifterna, så att den nya lösningen syns i underlaget till kommande köpare, hyresgäster eller långivare.

För lokaler och verksamheter ser behovet annorlunda ut än i bostäder. Konkreta exempel finns i våra guider om uppvärmning av kontor, uppvärmning av industrilokaler och uppvärmning av radhus.

Vår syn: deklarationen är ett beslutsunderlag för värmen

Vi ser energideklarationen som det mest underskattade dokumentet i en fastighetsägares pärm. Med reglerna från oktober 2026 beskriver den inte bara hur mycket energi byggnaden använder. Den visar också om värmesystemet klarar effektivare temperaturnivåer, hur det styrs och vilka åtgärder som lönar sig. Det är precis de frågor som avgör valet av värmesystem.

Vår NanoHeat-modul är byggd för just dessa krav. Tunnfilmstekniken ger en kompakt och tyst modul utan rörliga delar, och de två separata temperaturkretsarna gör att golvvärme och tappvarmvatten styrs var för sig med precision. Modulen kan kombineras med solpaneler, så att egenproducerad el kan gå direkt till värmen. Smart-modellerna har pekskärm och Wi-Fi för styrning via mobilen.

För installatörer och byggföretag är det lika viktigt att lösningen går att genomföra. Inga tillstånd, ingen skorsten och ingen borrning gör att en rekommendation i deklarationen kan bli ett färdigt projekt utan långa ledtider. Med 20 års bytesgaranti och en förväntad livslängd på 25 år får kalkylen bakom åtgärden en stabil grund.

Tihamer

NanoHeat för fastigheter som ska förbättra värmedelen

NanoHeat-modulerna finns i effektklasserna 6, 8 och 12 kW, både i standardutförande och som Smart-modeller med pekskärm och Wi-Fi. De värmer vattenburen värme, golvvärme och tappvarmvatten i två separata temperaturkretsar, är underhållsfria och omfattas av upp till 20 års bytesgaranti. Vi dimensionerar lösningen utifrån byggnadens behov och lämnar offert efter rådgivning.

Nanovarme

För större behov passar NanoHeat NV-12 Smart på 12 kW. För mindre byggnader och varmvattenbehov kan NanoHeat NV-6 Smart vara rätt utgångspunkt. Hela sortimentet finns på nanovarme.se.

Vanliga frågor

Vilken energi för uppvärmning redovisas i energideklarationen?

Deklarationen redovisar köpt energi för uppvärmning, tappvarmvatten, komfortkyla och viss övrig byggnadsenergi, som ventilation och fast belysning i allmänna utrymmen. Uppvärmningen normalårskorrigeras så att årets väder inte påverkar resultatet. Hushållsel, hissar och värmekablar i hängrännor räknas inte med.

Vad står det om värmesystemet i en energideklaration?

Deklarationen anger vilket värmesystem byggnaden har, om byggnaden kan reagera på externa signaler och om det vattenburna distributionssystemet kan fungera vid lägre eller effektivare temperaturer. Uppgifterna används som underlag för rekommendationerna. Ett system med separat styrning av golvvärme och varmvatten är ett direkt svar på frågan om temperaturnivåer.

Kan jag jämföra min gamla deklaration med en ny?

Inte siffra mot siffra. Enligt Boverket går energiprestandatalet, som gäller från den 1 oktober 2026, inte att jämföra med det tidigare primärenergitalet. Jämför i stället energiposterna för uppvärmning och tappvarmvatten samt de åtgärder som rekommenderas.

Räknas solel som används till uppvärmningen?

El som produceras på byggnaden eller tomten och används till uppvärmning, tappvarmvatten, komfortkyla och byggnadens övriga energi räknas inte som köpt energi. Den minskar därmed den energi som redovisas. Ett värmesystem som kan ta emot solel direkt gör störst nytta av egen produktion.

Vem upprättar energideklarationen och vem byter värmesystemet?

Deklarationen upprättas av en certifierad energiexpert och registreras hos Boverket. Bytet av värmesystem görs av leverantören och installatören. Vi på Nanovarme hjälper till med rådgivning, dimensionering och offert på värmemodulen, och genom vårt partnerprogram kan certifierade installatörer genomföra installationen.

Källor

Boverket: Energideklarationens innehåll Boverket: Nya krav på energihushållning och energideklarationer beslutade Boverket: Beräkning av energiprestanda Boverket: För energiexperter Boverket: Inspektion av uppvärmnings- och luftkonditioneringssystem Boverkets föreskrifter om energimätning i byggnader, BFS 2020:3 Boverkets föreskrifter om energideklaration, konsoliderad BFS 2007:4 Boverkets föreskrifter och allmänna råd, BFS 2007:4 Boverkets ändringsföreskrifter, BFS 2026:2 Boverkets föreskrifter om energihushållning, BFS 2026:9 Stockholms stad: Översyn av systemet med energideklarationer

Rekommendationer

Vill du ha en dimensionering för din fastighet?

Berätta om ditt hem och nuvarande uppvärmning. Vi rekommenderar rätt modul och skickar en kostnadsfri offert inom 24 timmar.

Begär offert
Tillbaka till bloggen